lillpippin

Något som verkligen behövdes, för att komma över gårdagens absoluta superdåskaper, var en riktig sömnnatt. Efter tolv timmar på tre dagar så är det ju inte alltför konstigt.
Nu är jag redo att ta nya tag och släppa den tillfälliga äckelheten (faktiskt, ujuj). Kanoners.



Fredagen var kul. Dock slog den inte förra årets kickoff, men det beror nog mest på att jag inte var nolla iår. Troligen. Men det var gott med lite grill. Tråkigt med vissas idiotheter. Härligt med folk som växer som tar bort idioternas idiotheter. Precis som det ska vara.
Roligaste kan dock ha varit Andrés bärande av sin öl. Hade det varit längre hem från stan till Ankars så hade den nog kunnat sluta riktigt illa.

Lördagen var en mongodag. Gjorde dock en sak som var riktigt dum, men ibland är det svårt att veta vilka som varit med från början. Inte för att det är nån ursäkt alls. Men jag hoppas att det tar slut där... Vi får se.
Jag och Josse var och köpte den absolut mest bajsäckliga glassen jag ätit! Hemskheter. Kvällen avslutade hos Robin med Buzz. Där jag klantade bort en självklar seger genom att klanta mig på sista grejen. Men det är ju klart att Blomman måste få vinna nångång också.


Igår städade jag bort en massa. Det känns väldigt skönt. Har dock inte tvättat golvet eller toaletten, hade tänkt att ta det idag om jag får tag på Andrés cykelpump.
Time will tell.


Samtidigt slog det mig att det jobbigaste är att komma.

Tappade matlusten av en icket godkänd anledning. En allvarligt inte bra.
Egentligen så illa så jag borde förtränga det, men kanske om jag skriver det svart på vitt så går det över. Illamåendet.



Förhoppningsvis beror det bara på sömnbrist.


Jag har lagt till en paranoid sida till dom andra jag äger.
Och nu är jag lite rädd för mig själv.


Men som sagt, förhoppningsvis beror det bara på sömnbrist.


Ack ack, kan nån ge mig en hand och slå lite vett i mig. Öppna mina ögon, så jag kan se igen.

I've got a thing for self destruction
since I found out my dysfunctions.

Jag blir snart galen på mig själv. Skjut ett hål.



Har varit i Piteå ett par dar nu, har inte riktigt landat än. Eller så vill jag inte, det kan förklara saken. Har träffat folken, dom gör mig så glada. Igår var det Bäckis-återförening. Härliga mänsker, toooooooop nåååååtch så att att säga.
Emma blev askalas, det är längesen jag skattat så mycket. Hadedock kunnat vara utan Kallessvängen, men vad göra då varken jag eller André blev ivägsläppta som Dennis.


Just nu har jag tagit en paus från uppröjningen av mitt kaos. Blev lite ledsen av att inse att alla mina böcker inte ryms i hyllan och att jag aldrig kommer bli av med kaos-stämningen där.
Laakso går för fulla muggar och gör mig glad igen. Speciellt när dom där speciella låtarna kommer, dom där som är ännu mer speciella nu när jag upplevt dom på riktigt.


Nä, bäck to röjningen.

Ibland önskar jag mer än något annat att jag inte vred och vände på allt hela tiden. Bara inte tänkte alls, iallafall skar ner tankesätten med sisådär en hundra stycken.

Det är skrämmande hur mycket lättare allt skulle bli då.

Precis som nästan hela sommarn så regnar det idag. Men just idag gör det inte så mycket, även om jag nu verkligen känner att hösten är här. Mörkret kommer mer och mer.
Har suttit som fastklistrad framför musik. Spotify har krånglat sågott som hela tiden. Men inget hindrar.


Var ner till sjön för att tömma båten på vatten. Och det var nog tur, den var väldigt full. Fick en chock när jag gick ner... alla träd är borta. Hade ingen aning om det, det var väldigt märkligt. Väldigt, väldigt tomt. Som att nått annat försvann.

Imorrn blir det Piteyo, vilket känns oerhört skönt. Kände mig småkär medans jag lagade mat och lyssnade på musik. Den nittonde firade jag ett år med staden. Har jag nånsin sagt att tiden går för snabbt och jag inte hinner med det minsta? Typiskt.

Ska bli skönt att komma till min lägenhet där jag inte blir väckt hela tiden. Det är mindre kul att väckas när jag väl lyckats somna, då det kan ta timmar att somna om igen.
Drömde mystiskt om Patrick Wolf, om än mycket trevligt. Han är en av dom jag inte skulle tacka nej till att se igen. (Han spelade min absoluta favoritlåt på Wow. Underbart.)



Borde ta tag i packningen. Verkligen.

Tyst och tråkigt. Allt var över innan den ens hann börja. Jag älskar musik, det är syret. Men orkar inte tänka på det just nu.

Är alldeles för depp över min dator. Den är död. Jag hatar det. Jonas trodde dock inte att allt skulle vara förlorat... Jag litar på honom. Annars dör nog en bit av mig om min musik, mina bilder och arbeten är borta. Gah.

Är också depp över sms-konversation med norgemänskan borta på Vega. Blö. Varför ska livet vara så komplicerat? Och varför  ska allt vara så långt bort?
Timmar. År.


SUG.


Äh, nya tag imorrn. Allt går.



Hur högt upp på psyklistan kommer jag med min hjärtstanning idag när jag såg en bil och det första jag tänkte på var att jag har ny hårfärg. Allvarligt. Ibland är jag dummare än jag själv trodde var möjligt.
Även om jag alltid nånstans ska minnas en vackerhet från denna sommarn.


Drömde mycket värt inatt med, samtidigt som det får mig att undra hur många namn/ord som börjar på S. Och hur stor chansen en liten mänska lyckas pricka in det rätta?

Nu;

Göteborg, Markus Krunegård, Kulturkalaset, Way out West, all underbar musik, Liseberg och... Ja. En massa.


Det är lycka.

Den stora ettan, den som jag fasat för länge. Väldigt smärtfritt gick det, väcktes av vackra Krunegårds stämma i nya singeln. Ack ack, kunde inte fått en bättre present. (Det gemensamt med Göteborg, Kulturkalaset och Wow.)

Överfölls av en minihelikopter igår när jag tänkte sova. Efter att skrämts halvt till döds insåg jag att det bara var en mal, men jäklar i mig vad den lät. Fångade den i en låda och släppte ut stackarn. Jag tror att den for in i lådan, stördes inte mer av den iallafall.



Nä. Blev plötsligt så tom. Ska gå och bajsa sen sova, imorrn blir det äntligen Göteborg och allt som hör därtill!



När du pratar verkar du jättedum.

Årets första, och med största sannolikhet, bad igår. Vi for iväg till Gesnäset, jag och Poopern tappade bort oss och tänkte vada bort men det var längre än vi trodde. Blev åthittade iallafall och kom fram tillslut, efter en promenad i skogen utan strumpor och skor.

Det var kallt men skönt. Inget heldopp, men jag klarar mig ändå. Den lilla stunden jag hade skorna på mig på promenaden in i skogen mot slutmålet hann jag få nått blåbär i skorna. På vägen tillbaka så blev den en del till. Min tå fick kallbrand och sulan blidde blå. Typiskt.



Jag blev kär igår. En sån där riktig kärlek då ord är överflödiga och förstör. Det var så fint, är så fint. Piano är nog det vackraste instrumentet i världen.
Riwer flows in you, om och om och om och om och om och om igen.

Tillbaka i Rossön efter tre dars bilåkande. Lite deprimerande kanske att min första riktiga sommardag upplevdes i Finland. Men det är ju bättre än ingenting.
Körde upp igenom halva Finland eller nått sånt, tyvärr fanns inte landet med på den bilkarta vi hade. Fram kom vi iallafall, trots att vi blev jagade av en lastbil. (På riktigt. Äckliga bil. Usch.)

Väl i Piteå så överraskade 116:on mig med den goaste instängda lukten på länge.


Nu sitter jag i Rossön med nyfärgat hår. Vet inte riktigt vilken färg jag har på skallen just nu, men jag är inte längre gul. Och det, det är ett riktigt framsteg.

Sitter på hotellet i Finland medans Poopern ligg och tränar sin sång. Vi överlevde resan, den började bra med en tvärnitning för en rävunge halv fem imorse. Datorn flög i golvet men verkar överlevt någorlunda ändå. Supör.

Vi kom fram helskinnade till Holmsund redan kvart över sju, Poopern är bra på bilande hon. Med en massa bra (höhö) musik så gick det allt bra. Jag slapp tillochmed köra in i båten. Har inte behövt köra alls idag, men det blir jag som tar oss till Sverige imorrn. Med min nygjorda finne-skiva.


Tvärdog på båten, så den gick relativt smärtfritt. Vi kom ombord trots att vi tydligen befinner oss här under namnet Brynkeson.

"Nä, nu måste jag sluta innan jag får fnatt."


Började av nån anledning rota runt i skrivbordslådor för nån dag sen, hittade åt gamla dagboksanteckningar jag skrev under några dagar för nio år sen. Sicka känsloyttringar, läste lite för Lisa som skrattade så hon grät. Speciellt åt min superfundering om hur jag skulle skriva ett mejl (som förevänding; vilka matteböcker som sjuan innehöll.). Jag var ett väldigt myskobarn när jag liten.

Hittade även det första jag skrev när Farfar dött, kan bara vara några timmar efteråt. Kommer inte ihåg att jag skrev det, vet att jag skrev nått när han åkte in. Hade varit kul att hitta åt det. Jag som trodde han var odödlig.




Dagen höll på att bjuda på en inombordssprängning hos mig själv. Måste komma över min, inte fobi, men svåra motstånd mot allmänna toaletter. (Tillsammans med lyhördhet, det är väl det största problemet av dom alla.) Det kommer nog bli min död. Eller nått sånt...
Fick cykla hem vid halv fem, bara för att upptäcka att det var låst. Poopern hade precis kommit hem från planteringen, så jag fick klaga lite. Smartingen kom på att jag hade telefon, så tillslut kom en nyckel hem.


Imorrn är det ett måsteavsnitt av allsången. The one and only är där. En försmak av Göteborg för mig. Åh, jäklar i mig. Snart är det jag som får sjunga med.

"Om jag hade haft kvar några söner, då skulle du vara min svärdotter!"
Jag tror det är hög tid att lämna Rossön för den här gången inom kort. Tur att det snart bär av till Göttälabårg. (MK, MK, MK.) Och vem vet, kanske att det blir Finland innan det. Intäräästing.


Jag, Poopern och Lillkussen var koola och alldeles jättetekniska och hyrde en film genom internet. I stjärnorna lyser taket som jag sa att den hette. Roligt och se lilla söta Samuel Haus. Det var tack vare att jag och Poopern såg Tsatsiki för några dar sen som vi bestämde att vi skulle hyra filmen.
Lillkussen kan vara en av dom roligaste människor jag vet. Hon har väldigt mycket myskosaker för sig.




Jobbet idag sög bajskorv. Fy satan vad jag hatar bittra, helvetiska satans pissarslen som beter sig som.... ja, sig själva. Näej, fy fan för såna människor. Blev alldeles för mycket frustration för mig. Blä.
Tur att det finns fler bra än dåliga men det är ju själva satan att dom dåliga ibland lyckas att suga ur all ork.