Just one of those days

"Nä, nu måste jag sluta innan jag får fnatt."


Började av nån anledning rota runt i skrivbordslådor för nån dag sen, hittade åt gamla dagboksanteckningar jag skrev under några dagar för nio år sen. Sicka känsloyttringar, läste lite för Lisa som skrattade så hon grät. Speciellt åt min superfundering om hur jag skulle skriva ett mejl (som förevänding; vilka matteböcker som sjuan innehöll.). Jag var ett väldigt myskobarn när jag liten.

Hittade även det första jag skrev när Farfar dött, kan bara vara några timmar efteråt. Kommer inte ihåg att jag skrev det, vet att jag skrev nått när han åkte in. Hade varit kul att hitta åt det. Jag som trodde han var odödlig.




Dagen höll på att bjuda på en inombordssprängning hos mig själv. Måste komma över min, inte fobi, men svåra motstånd mot allmänna toaletter. (Tillsammans med lyhördhet, det är väl det största problemet av dom alla.) Det kommer nog bli min död. Eller nått sånt...
Fick cykla hem vid halv fem, bara för att upptäcka att det var låst. Poopern hade precis kommit hem från planteringen, så jag fick klaga lite. Smartingen kom på att jag hade telefon, så tillslut kom en nyckel hem.


Imorrn är det ett måsteavsnitt av allsången. The one and only är där. En försmak av Göteborg för mig. Åh, jäklar i mig. Snart är det jag som får sjunga med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0