Ögonblick
Jag har dansat med snöflingorna idag. Går med rak rygg, fast jag känner mig sne i hela kroppen. (Halvsvullen öm handled. Jäkla påsar.)
Mår som en prins, som det så fint heter. Det är så lätt att glömma bort dom små grejerna här i livet. Som ett stilla snöfall en vanlig dag i december. Som en låt som får det att bubbla i hela kroppen. Som att dom finaste vännerna är finast. Som att det försvunna tvättkortet kommer fram. (Vem lägger inte korten under datorn?) Som att dom där småsmå stunderna kommer, och att det är så värt.
Fast mest av allt. Då vill jag stå på ett hustak och skrika. På ett bra sätt. Bara tömma lungorna. Och tvåa på listan är att bygga en snögubbe. Jag har morötter. Lite tösnö på detta.
Ögon. Farliga saker.
Mår som en prins, som det så fint heter. Det är så lätt att glömma bort dom små grejerna här i livet. Som ett stilla snöfall en vanlig dag i december. Som en låt som får det att bubbla i hela kroppen. Som att dom finaste vännerna är finast. Som att det försvunna tvättkortet kommer fram. (Vem lägger inte korten under datorn?) Som att dom där småsmå stunderna kommer, och att det är så värt.
Fast mest av allt. Då vill jag stå på ett hustak och skrika. På ett bra sätt. Bara tömma lungorna. Och tvåa på listan är att bygga en snögubbe. Jag har morötter. Lite tösnö på detta.
Ögon. Farliga saker.
Kommentarer
Trackback
