lillpippin

Dom två senaste veckorna gått i frieriernas tecken.
"Jag önskar verkligen att jag kunde gifta mig med dig Sandra."
"Det är inte lätt när det är svårt du."

Under loppet av en dag gick två personer ner på knä, den ena med ört/blömmor (som jag dock fick slaget i ansiktet, men ändå). Det är här det händer helt enkelt.

Jag har fått höra från alla möjliga håll att jag må finn mig en man och gifta mig med så jag blir kvar här. Nog för att detta ställe växt sig fast inuti med det är inte stället som är det stället. Men det finns något charmigt i att folk har stora planer för mig.

Igår fick jag ett halvt frieri av den sötaste gubben i världen när han såg att jag inte hade nån ring på fingret. Helt klart något att överväga.


"I love you"
"I love myself to."
"You cant say that you love yourself."
"Why not? I am very loveable!"
"I know what youre not... normal."





Den senaste veckan har hösthimlen varit helt makalöst vacker. Jag är lite småbitter över att jag jobbat kväll varenda kväll och inte kunnat försöka evighetsgöra den överhuvudtaget. Och snart är det slut på chanser.