Spektakel

Markus Krunegård i Dom kallar oss artister.
Markus Krunegård i min dröm konstant, men allt som hör därtill. Och det är mycket.
Och det är därför jag inte tittar på tv, bortsett från skidorna, det påverkar alldeles för mycket.


Men chansen att han kommer och spelar på kåren, helt oförberett bara för att han fått frågan ute på stan, den finns ju säkert.
På samma sätt som att någon annan springer omkring med en glasögonduksputsare ifall glasögon immar igen.


Ha, ibland vill jag verkligen inte vakna upp. Fast så länge jag inte vill sluta drömma, då lär jag inte göra det heller.



 

Missed the last train home.
Birds pass by to tell me that I'm not alone.

Over pushing myself to finish this part,
I can handle a lot.

But one thing I'm missing is in your eyes.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0