Rapphet
Det är så lätt att fastna. Att helt plötsligt sluta med det viktiga och fastna i det oviktiga. Det är så lätt att bara sluta med väsentligheter och bli bekväm i något som egentligen är oerhört obekvämt.
Det är så lätt att sluta reflektera. Det är så lätt att försöka strunta i det som pockar på uppmärksamhet.
Det är så lätt när det är svårt att sluta göra rätt.
Jag är trött. Det har varit rätt mycket den senaste tiden. Källor och bildjournalistik upp i halsen. Ibland blir jag rädd för att jag är här. Som att jag indirekt stödjer saker som jag är långt ifrån.
Vid denna tiden förra veckan gick jag in i ett komaliknande tillstånd som sträckte sig ända till torsdagen. Kopplade bort världen på bästa möjliga sätt. Eller lyckade sätt.
Fast värmen finns där. Och glädjen. Även om tröttheten har varit lite väl i överkant ett tag.
Det ljusnar.
The hero is the one that stays, and the villian is the one that splits.
Det är så lätt att sluta reflektera. Det är så lätt att försöka strunta i det som pockar på uppmärksamhet.
Det är så lätt när det är svårt att sluta göra rätt.
Jag är trött. Det har varit rätt mycket den senaste tiden. Källor och bildjournalistik upp i halsen. Ibland blir jag rädd för att jag är här. Som att jag indirekt stödjer saker som jag är långt ifrån.
Vid denna tiden förra veckan gick jag in i ett komaliknande tillstånd som sträckte sig ända till torsdagen. Kopplade bort världen på bästa möjliga sätt. Eller lyckade sätt.
Fast värmen finns där. Och glädjen. Även om tröttheten har varit lite väl i överkant ett tag.
Det ljusnar.
The hero is the one that stays, and the villian is the one that splits.
Kommentarer
Trackback
